Lägesbeskrivningen beskriver de förutsättningar som utgör grunden för kommunens arbete med förorenade områden. Den bör omfatta:
• vilka förorenade områden som kommunen har tillsynsansvar för eller på annat sätt berörs av
• vilka typer av tillsynsärenden som förorenade områden kan ge upphov till
• vilka prioriteringsgrunder som bör vara styrande i kommunen
• andra kommunspecifika förutsättningar som sätter ramar för arbetet.
Tänk på att lägesbeskrivningen ska beskriva det befintliga läget för exempelvis resurser. I handlingsplanen och behovsutredningen för tillsyn anges de resurser och andra förutsättningar som faktiskt behövs för arbetet. Det gäller främst tillsynsarbetet.
Det är bra att börja arbetet med lägesbeskrivningen med att begära ut ett utdrag från Länsstyrelsen ur den nationella databasen över förorenade områden (EBH-stödet). Uppgifterna i EBH-stödet visar vilka konstaterat och potentiellt förorenade områden som kommunen har att hantera i sin tillsyn och vilka områden som kommunen kan beröras av på andra sätt, exempelvis i den fysiska planeringen. Observera att kommunen kan ha egna uppgifter som inte ingår i EBH-stödet, men som också ska ingå i lägesbeskrivningen.
Objekten kan delas in i olika ärendetyper, vilket ger en överblick om vilka tillsynsinsatser som kan bli aktuella för ett visst antal objekt. Ärendetyper som kan vara aktuella för kommunen som tillsynsmyndighet listas nedan tillsammans med exempel på typiska inledande insatser.
Motsvarande indelning av objekt kan vara bra att genomföra även ur andra aspekter än tillsyn. Det skulle exempelvis kunna röra objekt som berörs av, respektive inte berörs av, en fördjupad översiktsplan eller liknande. Den här vägledning ger dock enbart exempel på indelning utifrån ett tillsynsperspektiv.
Exempel på ärendetyper inom tillsynsarbetet med förorenade områden | |
Egeninitierade ärendetyper | Exempel på typiska inledande insatser |
Inventerade nedlagda verksamheter i riskklass 1 och 2. | Bedömning av om ansvar finns. |
Inventerade pågående verksamheter i riskklass 1 och 2. | Starta tillsynsdialog med ansvarig part om utredning. Om utredning visar på behov av åtgärder behöver ansvaret utredas ytterligare innan tillsynsdialog om åtgärder startas. |
Ej inventerade nedlagda verksamheter i branschklass 1 och 2. | Bedömning av om ansvar finns. |
Ej inventerade pågående verksamheter i branschklass 1 och 2. | Starta tillsynsdialog med ansvarig part om inventering. Om inventering bedöms som ett onödigt steg startas istället tillsynsdialog med ansvarig part om utredning. |
Händelsestyrda ärendetyper |
|
Bidragsobjekt som erhållit bidrag för utredning eller åtgärder. | Agera tillsynsmyndighet över genomförandet. |
Händelsestyrda ärenden, tex. exploatering, utredning/sanering av ej prioriterade objekt etc. | Handläggning av ärendet och tillsynsdialog/yttrande/tillsynskrav i tillräcklig utsträckning. |
Egeninitierad tillsyn kan, i motsats till händelsestyrd tillsyn, till stor del kommunen själv styra över som tillsynsmyndighet.
Den primära prioriteringsgrunden för egeninitierad tillsyn är riskklass och därför bör objekt i riskklass 1 och 2 prioriteras. Det kan även vara aktuellt att prioritera objekt som inte är inventerade, men som är motsvarande objekt, exempelvis objekt i branschklass 1 och 2.
Objekt i riskklasserna 3 och 4 och motsvarande behöver oftast inte prioriteras för egeninitierad tillsyn utan kan hanteras i samband med exploatering eller andra händelsestyrda ärenden. Det samma gäller generellt för objekt som inte är inventerade och tillhör branschklass 3 och 4.
Kommunen som tillsynsmyndighet kan ha tillsynsansvar för ett stort antal objekt i riskklass 1 och 2 eller motsvarande, vilket betyder att kommunen behöver göra ytterligare prioriteringar för den egeninitierade tillsynen. Vilket medför att det oftast behöver finnas fler prioriteringsgrunder, nedan finns exempel på prioriteringsgrunder.
Som stöd i prioritering kan tillsynsmyndigheten även ta hjälp av Naturvårdsverkets prioriteringsstöd som beskriver hur prioriteringen mellan objekt med samma risknivå kan rangordnas i tillsynsmyndighetens arbete. Det gäller i första hand objekt som har riskklass 1 respektive riskklass 2, men även hur prioriteringen kan göras av objekt som inte är riskklassade utan bara branschklassade, med fokus på branschklass 1 och branschklass 2. Länk till Naturvårdsverkets prioriteringsstöd för tillsyn på förorenade områden i riskklass 1 och 2.
Det går att använda motsvarande prioriteringsgrunder för annat arbete än tillsyn. De skulle exempelvis kunna användas för kommunens arbete med utredning och åtgärd av objekt där kommunen själv är eller har varit verksamhetsutövare.
Exempel på prioriteringsgrunder för tillsyn |
Objekt i riskklass 1 och riskklass 2 och motsvarande. |
Objekt med föroreningar som har hög prioritet i miljöarbetet på grund av hälso- och miljöfarlighet eller motsvarande, exempelvis PFAS, kvicksilver, arsenik, dioxin. |
Objekt som kan innebära ett hot mot människors hälsa, mot naturområden med stora skyddsvärden eller mot vattenförsörjningsintressen. |
Objekt i anslutning till vattenförekomster som inte uppnår god status. |
Objekt där samordning av åtgärderna är kostnadseffektiva med avseende på miljönytta, nyttjande av innovativ teknik mm. |
Objekt som brådskar ur ansvarssynpunkt, tex. vid risk för nedläggning eller konkurs. |
Objekts storlek och komplexitet. |
Objekt inom ett riskområde för översvämning eller skred. |
Objekt inom en viss bransch eller inom ett industriområde eller annat geografiskt område. |
Objekt som omfattas av andra styrdokument som översiktsplan, avfallsplan etc. |
Det finns även andra kommunspecifika förutsättningar som behöver vara klarlagda innan en lägesbeskrivning kan tas fram. Det finns frågor som bör vara aktuella oavsett om det gäller tillsynen eller kommunens arbete med förorenade områden i stort, nedan listas exempel på sådana frågor.
Exempel på frågeställningar om andra kommunspecifika förutsättningar. |
Hur är kommunen organiserad, det vill säga var ligger ansvar för tillsynsarbete respektive annat arbete med förorenade områden? |
Vilka medarbetare är aktuella för att arbeta med förorenade områden? |
På vilket sätt avser kommunen att finansiera arbetet med förorenade områden? |
Vilken kompetens och resurs finns tillgänglig avseende förorenade områden? |
Finns ett exploateringstryck som medför ett stort antal ärenden förknippat med föroreningar vid exploatering? |
När antalet objekt och de för kommunen aktuella ärendetyperna har identifierats, prioriteringsgrunderna har tagits fram och viktats i förhållande till andra kommunspecifika förutsättningar kan mål för arbetet sättas upp.