Det är viktigt att hela tiden vara medveten om att all analys på det här området är förknippat med osäkerheter. Det finns inga sätt att eliminera osäkerheterna men den kan minska och det kan finnas grader av osäkerhet som gör att det ändå går att fatta beslut. I den här delen av guiden presenteras några tips och råd som kanske kan öka förståelsen.
Hur kan resultatet av GIS-analyserna användas?
Resultatet av GIS-analyserna kan användas som en grund i arbetet med prioriteringen av vilka objekt som exempelvis ska saneras. Det är viktigt vid beslut om exempelvis riskklassning, föreläggande eller åtgärd betänka om underlaget som detta baseras på kräver ett ytterligare fördjupat underlag. Denna guide erbjuder ett tids- och kostnadseffektivt sätt att komma fram till vilka objekt som kräver sådana fördjupade utredningar.
Kan man lita på resultatet av GIS-analyserna?
Resultatet av analyserna ska användas som en indikation på var det finns störst risk för föroreningsspridning kopplat till översvämning. Men ju längre du går i analysen desto viktigare blir den platsspecifika bedömningen.
Buffring
Med buffring i det här sammanhanget avses att utvidga den geografiska utbredningen i kartmiljön. För den som använder ett GIS-program är det inte särskilt komplicerat. Men det går att buffra även om man använder enbart papper och penna.
Ett vanligt sätt att buffra är att göra det symmetriskt, exempelvis genom en cirkel runt en punkt eller förskjuta en linje som avgränsar ett område. Detta är ofta det snabbaste sättet att buffra. Punkten i fråga i detta sammanhang utgörs ofta av koordinaterna för föroreningen inlagda i EBH-stödet och linjen avgränsningen för en flödessituation (till exempel ett 100-års flöde).
Men vid denna typ av snabbuffring är det viktigt att betänka dessa aspekter:
- Koordinaterna i EBH-stödet kan utgöras av exempelvis fastighetsmitt eller provtagningspunkt. Det är inte alls säkert att föroreningen sprider sig symmetriskt runt denna punkt och fördjupad information kan saknas i EBH-stödet.
- De karteringar av risker som översvämning och skyfall avgränsas i kartmiljön av skarpa gränser och baseras på en kombination av mätningar och beräkningar. Den skarpa linjen finns naturligtvis inte i terrängen.
- Snabbuffring är alltså ett pragmatiskt sätt att komma vidare med begränsade resurser och begränsad egen eller tillgänglig kunskap.
Ett tips är att använda flera buffringsavstånd som 50-100-150 meter i GIS och utifrån bransch bedöma vilken buffring som krävs. En handläggare med lokalkännedom kan använda det på ett bra sätt.
För en mer kvalificerad buffring krävs information om terrängförhållanden, markens egenskaper, kunskap om föroreningarnas innehåll och egenskaper och god lokalkännedom. En sådan buffring blir kommer troligen visa sig bli asymmetrisk.
Val av flödesscenarion
På detta område finns inga specifika rekommendationer, motsvarande de som finns från Boverket gällande tillämpning av Plan- och bygglagen (2010:900) vid byggande. Här sammanfattar vi Boverkets grundläggande utgångspunkter för bedömning av översvämningsrisken för olika typer av bebyggelse.
| Konskevensklass | Årlig sannolikhet för översvämning – sjöar, vattendrag och hav | Årlig sannolikhet för översvämning – skyfall |
|---|---|---|
| Ny sammanhållen bebyggelse och samhällsviktig verksamhet | Beräknad högsta nivå/ Beräknat högsta flöde (1/10 000) | 1/100 |
| Samhällsfunktioner och bebyggelse av mindre vikt | 1/200 | 1/100 |
| Enklare byggnader, garage, båthus | – | – |
Motsvarande grundläggande utgångspunkter som refererar till specifika flödesnivåer saknas för riskbedömning av förorenade områden.
Val av flödesnivå behöver alltså göras tillsammans med den sammantagna riskbedömningen som till exempel inbegriper föroreningens innehåll, utbredning, recipient och markanvändning.
Val av klimatscenario
FN:s klimatpanel, IPCC, presenterar flera olika scenarios för de kommande förändringarna av jordens klimat. SMHI har utförlig information om detta på sin webbplats.
Lär dig mer om klimatpåverkan och framtidens klimat på SMHI:s kunskapsbank
Där presenteras även i kartmiljö en rad olika klimatindikatorer som förändring i nederbörd, temperatur, torka med mera. Det finns möjlighet att välja län, tidshorisont och årstid i SMHI:s kartor.
Det är viktigt att komma ihåg att beslut som rör förororenade områden är långsiktiga. Därför bör klimatindikatorer och sådan typ av information åtminstone finnas med som bakgrund vid analysen. Det fördjupar förståelsen för hur förutsättningarna på lång sikt förändras. Det kan exempelvis vara så att det för ditt område visar sig att skyfallen kommer bli tätare och häftigare.
