I detta avsnitt kan du lära dig mer om hur du går till väga för att genomföra GIS-analyser för att öka kunskapen om risken för föroreningsspridning på grund av översvämningar i din kommun eller ditt län. Det finns tre olika steg beroende på kunskapsnivå och behov.
- Enkel analys
- Fördjupas analys – nivå 1
- Fördjupad analys – nivå 2
Enkel analys
Målgrupp
Denna analys riktar sig till dig som inte har sakkunskap inom arbetet med förorenade områden och som snabbt vill kunna förstå risken för föroreningsspridning på grund av översvämningar. Du kan vara en fritidspolitiker eller en privatperson som önskar höja din kunskap.
Syfte
Att höja medvetenheten om risker för spridning från förorenade områden kopplat till översvämning i ett förändrat klimat.
Användning av resultat och begränsningar
- Analysen ska användas som ett första diskussionsunderlag för att titta närmare på områden som kan behöva analyseras närmare.
- Potentiellt förorenade områden redovisas som en punkt på kartan och ger inte en verklig bild av området. Området kan ha en större utbredning eller finnas på en annan plats inom fastighetsgränsen.
- Analysen visar inte föroreningarnas spridning.
Hur du gör analysen
Gå in på webbplatsen för ditt läns Länsstyrelse:
Länsstyrelsen (lansstyrelsen.se)
Gå in på karttjänster och geodata. Sök upp webbGIS. Klicka i lagren som beskrivs i nummerlistan nedan. Tid du kan behöva för att göra analysen är max 1 timme.
Genom att lägga lagren på varandra kan du snabbt få en övergripande bild av platser där det finns en potentiell risk att förorenade områden översvämmas och där det kan finnas behov av närmare utredning.
- LST Potentiellt förorenade områden externt (EBH)
- Underlag som visar risk för översvämning vid vattendrag, kust och skyfall. Det varierar mellan Länsstyrelsernas webbGIS under vilka rubriker som underlagen finns på. Ett bra sätt för att hitta dem är att söka i lagerlistan efter översvämning, skyfall med mera. Vilka karteringar som finns kan variera mellan olika län. Kontakta klimatanpassningssamordnare vid respektive Länsstyrelsen för stöd.
Fördjupad analys – nivå 1
Målgrupp
Denna analys kan användas av tjänstepersoner på Länsstyrelser och kommuner och verksamhetsutövare som har viss kunskap om förorenade områden och som har tillgång till GIS-stöd. Det krävs inte några djupgående kunskaper i hur olika föroreningar beter sig eller vilka risker de ger upphov till för människor eller miljön. Användaren måste dock förstå begreppet ”riskklassning” och ta ställning till hur pålitlig informationen om förorenade områden är.
Syfte
Genom analysen kan du få en bild av hur många objekt med riskklass 1 och 2 som riskerar att översvämmas. En viktig del i analysen är att buffra objekten med olika avstånd för de potentiellt förorenade områdena för att bättre fånga den verkliga spridningen. Du kan även klustra objekt närliggande objekt vilka tillsammans kan ge en större föroreningsspridning om de översvämmas. Du kan göra analysen i ett GIS-program eller genom att skriva ut underlagen och göra analysen på skrivbordet.
Användning av resultat och begränsningar
Analysen kan ge en orientering i var föroreningsbelastningen kan bli särskilt hög om det inträffar översvämningar. Resultatet från analysen kan användas som diskussionsunderlag om riskklasser. Bör något objekt prioriteras högre om en ökad risk för översvämning identifierats? Underlaget kan också användas i en fördjupad undersökning och läggas in under ”sårbarhet för naturolyckor” i EBH-stödet. Man behöver vara medveten om att analysen innehåller osäkerheter vad gäller information om föroreningarnas utbredning och omfattning samt osäkerheter om översvämningarnas potentiella utbredning. Resultatet behöver användas och tolkas utifrån dessa osäkerheter. För att få en verklig bild av förhållandena kan en fördjupad undersökning behöva göras.
Hur du gör analysen
- Ladda ned GIS-underlag nedan och lägg in i ett GIS- program. Läs mer om underlagen i avsnitt 4. Geografiskt underlag.
– LST Potentiellt förorenade områden externt (EBH)
– Underlag som visar risk för översvämning vid vattendrag, kust och skyfall. - Buffra objekten för de potentiellt förorenade områdena med önskvärt avstånd. Avstånd som använts från olika Länsstyrelsers analyser varierar mellan 0–100 meter, (se kapitlet om vägledningsmaterial). Här behöver man bestämma sig för vilket avstånd som ger en närmast beskrivning av de verkliga förhållandena på platsen. Har man kunskap om föroreningens utbredningsområde och hur objektet är avgränsat?
- Identifiera och sammanställ hur många objekt som har riskklass 1 och 2 som riskerar att påverkas av översvämning. Se över om den nya informationen om naturolyckor påverkar den tidigare bedömningen av riskklasser.
Tid du kan behöva för att göra analysen är mellan 1–3 timmar.
Fördjupad analys – nivå 2
Målgrupp
Denna analys kan användas av tjänstepersoner på Länsstyrelser och kommuner och verksamhetsutövare som har kunskap om hur förorenade områden inventeras, vad uppgifterna i EBH-databasen står för och vilka osäkerheter som finns i informationen. Det krävs även att man har viss kunskap om hur olika föroreningar beter sig i miljön och vilka risker de kan ge upphov till. För denna typ av analys rekommenderas ett nära samarbete med en handläggare som jobbar med förorenade områden.
Syfte
Syftet med denna analys är att öka kunskapen och ge en övergripande bild av vilka ämnen som dominerar i de förorenade områdena samt koppla det till vilken benägenhet olika typer av föroreningar har för att spridas vid översvämning samt ras, skred eller erosion. Beroende på vilken typ av ämne som området är förorenat av och i kombination med vilken jordart som dominerar, ökar spridningsförutsättningarna i olika grad.
Användning av resultat och begränsningar
Analysen kan användas av tjänstepersoner som arbetar med förorenade områden när de bedömer risken för föroreningsspridning från objekt i EBH-stödet. Analysen kan ge kompletterande kunskap i bedömningen av om riskklassen behöver höjas på ett objekt på grund av översvämningar, ras, skred eller erosion.
Man bör dock undvika att dra långtgående slutsatser kring hur föroreningsspridningen i ett klimatriskområde kommer se ut. För det behövs mer detaljerade studier. Man kan dock föra övergripande resonemang när målet är att identifiera särskilda högriskområden
Hur du gör analysen
- Ladda ned GIS-underlag nedan och lägg in i ett GIS- program. Läs mer om underlagen i steg 4. Geografiskt underlag.
- LST Potentiellt förorenade områden externt (EBH)
- Underlag som visar risk för översvämning vid vattendrag, kust och skyfall, samt för ras, skred och erosion.
- Information från Excellfil om branschindelning och föroreningsgrupper, se avsnittet Föroreningsspridning vid klimatförändringar.
2. Identifiera vilka branscher som finns i avrinningsområdet som du analyserar och vilka föroreningsgrupper som kan finnas i objekten. För att visualisera och få en övergripande bild av vilka potentiella föroreningar som kan finnas i området kan informationen läggas upp i GIS. Ta hjälp av underlagen i avsnitt 2. för att göra analysen.
3. Gör en kvalificerad bedömning av risken för föroreningsspridning, utifrån översvämningsrisken i området, vilka föroreningsgrupper som dominerar på objektet samt hur spridningsförutsättningarna ser ut. Ta hjälp av underlagen i avsnittet Expertbedömning.
Indelning i föroreningsgrupper utifrån branschtyper
Uppgifter om uppmätta eller förväntade föroreningar kan hämtas från EBH-stödet eller undersökningsrapporter. Ibland kan information i EBH-stödet vara ofullständig. Kompletterande information kan finnas hos berörda tillsynsmyndigheter som kommuner och Försvarsmakten. Nedan ges exempel på underlag som visar hur du kan dela in föroreningar i grupper för att bedöma spridningsförutsättningarna, samt hur du utifrån olika branscher kan ta fram vilka föroreningstyper som dominerar på objekten.
EBH-stödet innehåller inte alltid uppgifter om vilka föroreningar som förekommer vid ett objekt. För att hantera bristen på information kan man använda uppgifter om objektens branschtillhörighet. I Naturvårdsverkets branschlista finns det en eller flera branschtypiska föroreningar kopplade till varje bransch. Med hjälp av den kan man göra en analys som bygger på möjlig förekomst av olika typer av föroreningsrisker kopplat till översvämning, ras, skred och erosion istället för på fastställd riskklass.
Denna tabell visar ett exempel på olika föroreningsgrupper som kan knytas till olika branscher. De tre första grupperna har egenskaper som gör att föroreningarna kan påverka vattenkvalitén och akvatiska miljöer negativt. Gruppen klorerade lösningsmedel utgör ofta ett tätortsproblem i samband med bebyggelse och exploatering. Gruppen blandad förorening innehåller en mix av olika föroreningstyper vilket gör att specifika risker för vattenmiljön inte kan pekas ut.
| Perfluorerade ämnen | De sprids både genom vatten och partiklar. I grundvattnet kan de förekomma över stora geografiska ytor eftersom de har ett mycket komplext spridningsmönster. Det kan vara svårt att isolera inverkan från enskilda källor från varandra. Förhöjda halter kan förekomma i ytvatten som påverkas av flera källor. Ämnena tas upp i fisk, de kan påverka dricksvattenkvalitén och har mycket långsam nedbrytning i naturen. |
| Tennorganiska föroreningar | Dessa föroreningar är både vattenlösliga och binder hårt till partiklar. Både mark- och sedimentbaserade källor kan bidra till spridning till ytvatten. Den starka bindningen till partiklar gör att de kan bindas till sediment. Föroreningarna är mycket giftiga för vattenlevande organismer. Lösligheten uppvisar ett starkt pH-beroende där basiska miljöer ökar lösligheten. |
| Bioackumulerande föroreningar | Ger upphov till förorening med mycket låg vattenlöslighet men stark bindning till partiklar. De anrikas i näringskedjor genom så kallad bioackumulation. Detta gör att föroreningarna anrikas i t.ex. fisk, kött, ägg och mjölk trots låga föroreningshalter i miljön. Mark- och vattenområden som används för kommersiell eller privat livsmedelsproduktion (både odlad och vild) är därför sårbara för hög föroreningsbelastning. Ämnena har mycket lång nedbrytningstid i naturen. |
| Klorerade lösningsmedel | Kan ge upphov till klorerade lösningsmedel i mark och grundvatten. Dessa föroreningar kan förekomma i en egen produktfas (fri fas) som beter sig annorlunda än förorening löst i vatten. Den fria fasen har hög densitet och kan sjunka genom genomsläppliga jordlager och rinna längs sprickor i täta jordlager. Fri fas kan ge ifrån sig en plym med förorening som är löst i t.ex. grundvatten. Föroreningarna kan medföra risker för människors hälsa eftersom både fri fas, ånga och löst förorening kan påverka inomhusmiljön i bebyggda områden genom inträngning i ledningsgravar och byggnader. |
| Blandad förorening | Bidrar till föroreningar som är vanligen förekommande inom t.ex. tätorter, industriområden och i fyllnadsmassor. Ofta förekommer en blandning av olika föroreningstyper, t.ex. tungmetaller, petroleumförorening och PAH. Den diffusa och blandade förekomsten gör att risker för människor och ekosystem är svår att bedöma. |
Föroreningsspridning vid klimatförändringar
Extrema klimathändelser kan påverka spridning av föroreningar genom olika mekanismer som i sin tur beror på vilka spridningsegenskaper föroreningen har. Ett förenklat angreppssätt är att anta att en förorening antingen:
- är vattenlöslig
- är mer eller mindre olöslig i vatten men benägen att binda till partiklar
- är en kombination av dessa två egenskaper.
Föroreningar med vattenlösliga egenskaper kan spridas eller spädas ut vid översvämning. Föroreningar som sprids med partiklar kan få ökad spridning genom erosion vid skyfall som ger höga vattenflöden. Erosion kan inträffa både i marken och ute i vattendragen.
Erosionsbenägna jord- och sedimenttyper innehåller ofta stor andel lera/silt. Sediment med mycket organiskt material är också erosionsbenägna. I hur hög utsträckning som föroreningsspridningen ökar genom erosion beror bland annat på kombinationen av föroreningsnivå, jord/sedimentegenskaper och vattnets flödeshastighet.
I områden som har förutsättningar för ras och skred kan stora jordvolymer frigöras. Dessa kan till exempel avsättas i vattendrag men de kan också öka frisättningen av sediment av turbulensen som uppkommer när jorden hamnar i vattnet.
I kombination med översvämning/skyfall samt ras, skred och erosion sprids föroreningarna på olika sätt. De fem föroreningsgrupperna relaterar till olika spridningsförutsättningar enligt tabell 2.
I underlaget ”Koppling mellan branschtillhörighet och föroreningsgrupp” HÄR SKA IN EN LÄNK! finns tabeller som visar vilka branscher som kan kopplas till respektive föroreningsgrupp. För att visualisera och få en övergripande bild av vilka föroreningar som finns i området kan informationen läggas upp i GIS. Bilden nedan visar ett exempel på hur en karta kan se ut där man visualiserar vilka föroreningsgrupper som finns i de olika EBH-objekten.
För att göra en liknande visualisering kan du använda denna excelfil där branscher har delats in i olika föroreningsgrupper och ladda upp i ditt GIS-program:
Kvalificerad bedömning
Efter att ha skapat sig en bild av vilka branscher och föroreningsgrupper som finns i avrinningsområdet som man är intresserad av behöver en handläggare som arbetar med förorenade områden göra en expertbedömning av risken för föroreningsspridning utifrån:
- hur risken ser ut i området för översvämning samt ras, skred och erosion
- vilka föroreningsgrupper som dominerar på objektet
- hur spridningsförutsättningarna ser ut
Följande vägledning kan användas som stöd i bedömningen.
Perfluorerade föroreningar
Översvämningar från vattendrag och skyfall:
- Leta efter hög anrikning av objekt som ligger vattennära men även inom vattenskyddsområden. Översvämning vid objekten kan öka föroreningsspridningen till recipienter och vattentäkter.
- Gå igenom skyfallskarteringens rinnvägar och se om dessa passerar objekten. Föroreningen kan spridas över långa geografiska avstånd. Det kan därför förekomma förorenat grundvatten i områden där objekten ligger tätt även om de ligger på avstånd från en recipient. Markanvändningen påverkar inte riskbilden i nämnvärd utsträckning.
Ras och skred:
- Leta efter förekomst av objekt som ligger på eller i nära anslutning till områden med risk för ras och skred. Detta scenario indikerar främst risk för spridning av föroreningar i miljön.
- Förorenad jord som avsätts i till exempel en recipient ombildas till ett förorenat sediment som kan bidra till föroreningsspridning i akvatiska miljöer
Tennorganiska föroreningar
Översvämningar från vattendrag och skyfall:
- Leta efter hög anrikning av objekt eller enstaka som ligger vattennära. Ett objekt med stor hamn/båtverksamhet kan utgöra en stor föroreningskälla lokalt.
- Ju fler objekt som finns inom ett vattenområde, desto mer ökar den totala belastningen inom det akvatiska systemet.
- I vattendrag kan omsättningen av sediment öka i samband med höga vattenflöden vilket bidrar till föroreningsspridning längs med vattendraget. Detta innebär att föroreningskällor i sedimenten kan förflyttas över tid.
Ras, skred och erosion:
- Leta efter förekomst av objekt som ligger på eller i nära anslutning till områden med risk för skred, skred och erosion. Detta scenario indikerar främst risk för spridning av föroreningar i miljön.
- Eftersom föroreningen sprids både genom en löst och partikelbunden fas ökar riskbilden för jordlager som är erosionsbenägna.
- Förorenad jord som avsätts i till exempel en recipient ombildas till ett förorenat sediment som kan bidra till föroreningsspridning i akvatiska miljöer.
Bioackumulerande föroreningar
Översvämningar från vattendrag och skyfall:
- Leta efter hög anrikning av objekt eller enstaka som ligger vattennära. Ett objekt med stor industriell verksamhet kan utgöra en stor föroreningskälla lokalt, tex sågverk och pappers-/massaindustrier.
- Översvämningar och höga flöden som för med sig förorenade partiklar kan bidra till att föroreningar avsätts på markområden nedströms föroreningskällan. Förorenade partiklar som avsätts på mark som används för livsmedelsproduktion ökar risken för upptag av föroreningar i livsmedelskedjan.
Ras, skred och erosion:
- Leta efter förekomst av objekt som ligger på eller i nära anslutning till områden med risk för skred/ras.
- Förorenad jord som avsätts på mark som används för livsmedelsproduktion ökar risken för upptag av föroreningar i livsmedelskedjan.
- Eftersom föroreningarna sprids med partiklar riskerar den totala belastningen öka inom det akvatiska systemet när objekten ligger på erosionskänsliga jordar.
- Förorenad jord som avsätts i till exempel en recipient ombildas till ett förorenat sediment som kan bidra till föroreningsspridning i akvatiska miljöer.
Klorerade lösningsmedel
Översvämningar från vattendrag och skyfall:
- Leta efter förekomst av objekt på exploaterad mark med byggnader som riskerar att drabbas av översvämning. Både en hög anrikning av flera objekt samt enstaka objekt kan indikera risk för människors hälsa.
- Det är svårt att förutsäga hur riskbilden påverkas vid översvämning. Svårigheten beror på att föroreningen har ett komplext spridningsmönster. Risken för exponering styrs både av föroreningsmängd, grundvattennivåer, jordlagerföljder samt förekomst av ledningar/markförlagda installationer.
- Ledningsgravar och grundläggningar kring hus kan omvandlas till nya spridningsvägar om områdets hydrogeologi påverkas.
Ras och skred:
- Leta efter förekomst av objekt som ligger på eller i nära anslutning till områden med risk för skred/ras. Detta scenario indikerar främst risk för spridning av föroreningar i miljön.
- Det är mindre sannolikt att risker för människors hälsa i bebyggd miljö påverkas eftersom den riskbilden styrs av ånginträngning från marken och in i byggnaden. I samband med ras kan förångad förorening i jordvolymen luftas bort.
Blandad förorening
Översvämningar från vattendrag och skyfall samt ras och skred:
- Leta efter förekomst av objekt som ligger på eller i nära anslutning till områden med risk för skred/ras.