Behovsutredningen är ett viktigt steg för att konkretisera tillsynen av förorenade områden. Fokus i denna vägledning ligger på utredning av resursbehov för egeninitierad tillsyn.
Utredningen ska visa på det behov av resurser som behövs för att genom tillsyn uppfylla en beslutad handlingsplan. Enligt 1 kap 6 § miljötillsynsförordningen ska en behovsutredning gälla en tid om tre år och utredningen ska ses över vid behov, dock minst en gång per år. En väl utförd behovsutredning är även en förutsättning för en relevant tillsynsplan.
Behovsutredningen kan utgöra en egen del eller inkluderas i kommunens behovsutredning för övriga tillsynsområden. Om kommunen endast har liten erfarenhet av att arbeta med förorenade områden kan det vara bra att utreda behovet för förorenade områden separat.
Utöver handlingsplanen behöver det även finnas uppgifter om erfarenhetsbaserad eller bedömd resursåtgång för egeninitierad tillsyn, tillsyn av ännu ej inventerade objekt och händelsestyrda ärenden. Även resursåtgång för att driva eller delta i eventuella projekt, administration med mera behöver bedömas.
Under avsnittet ”Utredning av resursbehov” föreslås schablonmässiga resursbehov för egeninitierad tillsyn och tillsyn av ännu ej inventerade objekt. Om kommunen har egna uppgifter om resursbehovet, så kan det användas i stället. För händelsestyrda ärenden kan uppgifter om resursbehov exempelvis tas fram genom uppföljning av egen tidsåtgång för relevanta ärendetyper och arbetsinsatser från tidigare år. Uppföljning av tidigare tillsynsplan ger också information som kan påverka bedömning av resursbehov.
Förenklat kan resursbehovet för tillsyn av förorenade områden delas in i egeninitierad tillsyn av prioriterade förorenade områden, tillsyn av objekt som ännu inte inventerats samt händelsestyrd tillsyn. Därutöver tillkommer resursbehov för viss administration samt eventuella tillsynsprojekt.
Behovsutredningens detaljeringsnivå ska alltid anpassas till den kommunens förutsättningar och vad som framgår av kommunens handlingsplan. Som en utgångspunkt bör det finnas en uppdelning i delarna Egeninitierad tillsyn av prioriterade förorenade områden, Tillsyn av objekt som ännu inte inventerats och Händelsestyrd tillsyn. Om andra motsvarande uppdelningar framgår av kommunens handlingsplan kan dessa tillämpas i stället.
Omfattar all egeninitierad tillsyn av prioriterade förorenade områden (motsvarande riskklass 1 och 2 enligt MIFO). Även förorenade områden med lägre riskklass eller som enbart är branschklassade (som ännu inte riskklassats), men som ändå bedöms som prioriterade kan räknas hit.
Behovet beräknas genom att sätta schablontider för det totala antalet av prioriterade förorenade områden. Det beräknade resursbehovet beräknas sedan till en tidsatt målsättning om att ha hanterat de prioriterade förorenade områdena till ett visst årtal. På så sätt erhålls ett årligt behov.
En tidsatt målsättning som förekommer nationellt är att de prioriterade områdena ska ha utretts och vid behov åtgärdats senast till år 2050. Kommunens egen målsättning kan avvika från den nationella målsättningen och ska framgå av handlingsplanen.
Avseende schablontid är det svårt att uttrycka något generellt tal som gäller nationellt. Tiden kan sättas erfarenhetsmässigt i det fall kommunen har viss erfarenhet av egeninitierad tillsyn avseende förorenade områden. Den satta tiden kan justeras när kommunen har fått mer erfarenheter av den här typen av tillsynsarbete. Som en utgångspunkt kan det vara lämpligt att sätta tiden 25 dagar per objekt. I den tiden inkluderas all tid från initiering till slutfört objekt. I praktiken kommer det att finnas en stor variation i tidsåtgång. Dels på grund av att olika objekt i praktiken kommer att kräva olika stor insats från ”start till mål”, dels för att en viss del av objekten sannolikt enbart kommer att behöva utredas och att objektet kan avslutas efter denna fas.
Tänk på att utredningen av kommunens resursbehov för Egeninitierad tillsyn av prioriterade förorenade områden inte är fullständig förrän kommunens inventering av objekt som ännu inte inventerats har slutförts. Det är därför viktigt att bedöma resursbehov för genomförande av denna inventering. Se vidare under Tillsyn av objekt som ännu inte inventerats.
Omfattar tillsyn i syfte att inventera och riskklassa de kommunala tillsynsobjekt som ännu inte inventerats. Kommunen bör ha egna mål för genomförande av inventeringen och som ska framgå av handlingsplanen.
Behovet beräknas utgående från antalet ännu ej inventerade kommunala tillsynsobjekt relaterat till kommunens målsättning om slutförande av inventeringen. Som en utgångspunkt kan en lämplig schablontid sättas till maximalt en dag per objekt.
Omfattar samtliga händelsestyrda ärenden avseende förorenade områden.
Behovet beräknas erfarenhetsbaserat eller på annat sätt bedömt resursbehov för inkommande ärenden. Resultat från uppföljning av föregående års tillsynsplan samt utdrag ur eventuella tidredovisningssystem är viktiga att beakta vid dessa bedömningar. Det är lämpligt att göra bedömningen som ett genomsnitt av mer än ett år. På så sätt minimeras risken för att enstaka särskilt ärendeintensiva år ger ett för stort utslag i behovsutredningen.
Utöver de arbetsuppgifter som beskrivs ovan bör även behovet för viss administration bedömas som exempelvis rapportering av uppgifter till Länsstyrelsen samt eventuella tillsynsprojekt. I denna vägledning lämnas ingen närmare beskrivning av hur resursbehovet kan beräknas för dessa. Resursbehovet kommer att vara nära förknippat med antal områden där kommunen har tillsyn samt omfattning av eventuella projekt.
En särskild typ av arbetsuppgift är de statligt finansierade objekten. I många fall hanteras de till en början som ett tillsynsobjekt (Egeninitierad tillsyn av prioriterade förorenade områden) fram till dess att det står klart att ansvar saknas. Sedan kommer objektet inte längre att kunna drivas framåt via tillsyn utan bero av exempelvis nationella prioriteringar, tillgång till bidragsmedel mm.
Om objektet utreds och åtgärdas inom ramen för statlig finansiering behövs tillsyn av själva genomförandet det vill säga hantering av anmälan enligt § 28 och tillsyn med anledning av anmälan. Behovet för den tillsynen bör redovisas under en egen avdelning.
Rubrikmallen visar hur en behovsutredning för tillsyn av förorenade områden kan struktureras och utformas. Rubrikmallen består av en bruttolista för innehåll i en behovsutredning och bör anpassas till kommunens förutsättningar och vad som framgår av handlingsplanen. Mallen är indelad i ett antal huvudområden som sedan delas upp i underavdelningar. Tänk på att utreda behovet i den omfattning som behövs och exempelvis ta bort eller lägga till olika underavdelningar beroende på förutsättningarna.
När en behovsutredning är framtagen är nästa steg att ta fram en tillsynsplan.