I det här steget ger vi dig exempel på vägledningsmaterial som du kan använda för att öka din kunskap om hur översvämningar kan påverka förorenade områden och risken för spridning av föroreningar.
Metodik för inventering av förorenade områden, MIFO-modellen, är en vedertagen praxis som Länsstyrelser och kommuner har använt och använder för att bedöma och jämföra risken för föroreningar. Parametrar som undersöks är till exempel föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, känslighet och skyddsvärde. Modellen ger dock inte stöd i hur man i arbetet med riskklassningen av förorenade områden kan bedöma risker för naturolyckor. I dagsläget finns ingen nationell praxis så det är upp till varje tillsynsmyndighet att avgöra hur naturolyckor, som översvämningar, ras, skred, erosion eller slamströmmar, kan påverka risken för föroreningsspridning.
I avsaknaden av en nationell praxis har därför flera Länsstyrelser och centrala myndigheter tagit fram egna metodstöd och gjort egna GIS-analyser. Här presenteras några av de stöd som har tagits fram och en sammanfattning av likheter och skillnader i metodval.
Sammanfattning av likheter och skillnader i metodval
Här beskrivs och jämförs några av de frågor och parametrar som beskrivs i metoderna och som kan vara viktiga att förhålla sig till när man gör en GIS-analys.
Fråga 1: Ska man buffra MIFO-objekt och underlag för klimatrelaterade naturolyckor?
Den geografiska förekomsten av ett objekt i EBH-databasen representeras av en koordinat. Hur koordinaten placerats i inventeringen kan variera mellan Länsstyrelser. Den kan ha placerats i mittpunkten på en fastighet eller på en del av fastigheten där man vet att en verksamhet har pågått. För att hantera den geografiska osäkerheten och fånga in det möjliga förorenade området kan man lägga till en buffertzon kring varje enskild koordinat. Detta minskar risken för att ett objekt utesluts om koordinaten inte sammanfaller direkt med ett potentiellt översvämningsområde.
Precis som att det finns osäkerheter i GIS-underlaget för EBH-objekten finns det osäkerheter i underlagen som beskriver områden med risk för översvämning, ras, skred och erosion. Ett streck på kartan motsvarar inte verkliga förhållanden. I stället beskriver de områden där det kan finnas en risk utifrån olika scenarier och förutsättningar. Det kan därför också finnas behov av att buffra områden som beskriver naturolyckor.
Jämförelse
Det skiljer sig åt mellan metoderna om det görs en buffring av objekten eller inte. Majoriteten gör en buffring men det är olika vilket avstånd som används – en metod buffrar med 50 meter och ett par andra metoder använder 100 meter. Ingen av metoderna beskriver eller för ett resonemang kring valet av buffertzon. Att man ska buffra punkten är bra för att ge en mer korrekt bild av det verkliga potentiellt förorenade området. Hur mycket man ska buffra med får respektive myndighet avgöra.
För att fånga in osäkerheten kopplat till underlagen för klimatrelaterade naturolyckor har en metod valt att buffra vattendraget med 100 meter. En annan har valt en zon på 25 meter som definieras som områden med risk för initialskred runt sjöar och vattendrag. Ungefär hälften av metoderna har inte gjort en buffring av dessa underlag.
Fråga 2: Vilka klimatrelaterade olyckor bör man analysera?
Översvämning vattendrag
Alla metoder har använt underlag som visar översvämning vid vattendrag men det finns skillnader i vilken nivå som man har utgått ifrån. Örebro, som gjorde sin analys 2012 vilket var innan det fanns en översvämningskartering, använde 100 meter från ett vattendrags normalflöde som ett sätt att illustrera en översvämning. Östergötland använde underlaget ”svämplan” vilket visar en höjning av alla vattendrags vattennivå med 1,5 meter Kalmar och Jönköping använde en översvämningssituation med 100 års återkomsttid medan examensarbetet även använde ett beräknat högsta flöde.
Översvämning lågpunkter och kust
Jönköping och Kalmar använde en lågpunktkartering för att bedöma vilka förorenade områden som skulle kunna påverkas av skyfall. Kalmar, som är ett kustlän, analyserade även risken för översvämning vid havsnivåhöjningar.
Jordrörelser
Alla metoder analyserade risken för skred. Örebro, Sweco och examensarbetet tittade även på ras. Östergötland och examensarbetet analyserade risken kopplat till erosion. Jönköping beskrev flera andra klimateffekter som kan vara intressanta att titta på men som de inte tog med i analysen. Det handlade om till exempel stigande grundvattennivåer, uppsprickning av mark till följd av torkning och förändrade tjälperioder.
Fråga 3: Beräkna risken för spridning, hur kan man göra?
Flera metoder har tagit fram egna modeller för att beräkna var det kan finnas störst risk för föroreningsspridning kopplat till naturolyckor.
En fråga som man behöver ta ställning till i analysen är vilka EBH objekt som ska inkluderas. Ska man analysera alla riskklassade objekt eller fokusera på dem med högst riskklass enligt MIFO-inventeringen? Tre metoder, Örebro, Jönköping och Sweco valde att fokusera på dem med riskklass 1 och 2. Östergötland inkluderade objekt med riskklass 2 och 3 och Kalmar analyserade endast riskklass 2-objekt. Examensarbetet tittade på alla objekt. Jönköping valde även att titta på Miljöfarliga verksamheter A och B, Sevesoanläggningar B, vindkraftverk och täkter.
Efter analysen valde två län, Kalmar och Östergötland, att klassa upp ett antal objekt från riskklass 2 till 1.
Här beskrivs kortfattat tre olika metoder som använts för att beräkna risken. Mer information finns i respektive rapport.
Örebro
Objekt i EBH-stödet som ligger inom 100 meter från ett vattendrag analyserades (utifrån vattendrag i fastighetskartan). För att få ett prioriteringsunderlag för vidare myndighetsarbete bedömde man fem olika riskfaktorer för varje objekt. Därefter summerade man riskerna till en sammanvägd riskfaktor som kan användas som prioriteringsverktyg i det framtida arbetet med förorenade områden.
Följande fem riskfaktorer bedömdes för varje objekt från mycket låg risk till stor risk:
- Risk för skred eller ras (fysisk spridning av stora massor material)
- Risk för översvämning
- Risk för förhöjt vattenstånd (ökad spridning till ytvatten via grundvatten samt förändrade redoxtillstånd)
- Grad av förorening (förekomst av förorening inom objektet)
- Typ av förorening. 1: dioxiner, PCB och PAH; 1,5: organiska ämnen med mycket hög vattenlöslighet (exempelvis klorfenoler); 2: halvmetaller och metaller
- 0,25 = mycket låg risk
- 1 = låg risk
- 2 = måttlig risk
- 3 = stor risk
Östergötland
I arbetet identifierade man 78 objekt med riskklass 2- och 3-objekt som ligger under VM-Hymo Svämplan. Sex objekt som representerade flera olika branscher fördelade inom länet valdes ut för bedömning om behov av omklassning. För varje objekt gjorde man en egen bedömning utifrån föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar, känslighet och skyddsvärde. Ett objekt fick en höjning av riskklassen när hänsyn togs till klimateffekterna. Se tabell 1.
| Objekt | Riskklass innan | Riskklass efter | Kommentarer jämfört med ursprunglig riskklassning |
|---|---|---|---|
| Ekenäsverkstan | 2 | 2 | Ökad risk för spridning pga kraftigare regn, erosion. |
| Tannefors Färgeri AB O.J. Pettersson | 2 | 2 | Ökad risk för spridning pga ökad nederbörd, fluktuerande grundvattennivåer. |
| Såg, Lakvik | 2 | 1 | Ökad risk för spridning pga ökad nederbörd, översvämning och erosion. |
| Annsjöns sågverk | 2 | 2 | Ökad risk för spridning pga ökad nederbörd, nederbörd, översvämning. |
| Skjutbana, Bjärkeryd | BKL 3 | BKL 3 | Ökad risk för spridning pga ökad nederbörd, översvämning. |
| Linnafors Pälsfärgeri | 2 | 2 | Ökad risk för spridning pga ökad nederbörd, översvämning. |
Jönköping
I Jönköping gav man olika typer av översvämning och skred en riskkod. Se tabell 2. Om ett område påverkades av till exempel skyfall fick det riskkod 100. Om det låg inom ett område med risk för skred fick det riskkod 20, osv. Därefter har dessa lagts samman med varandra och den totala summan (riskkod) är resultatet av vilka risker som förekommer inom området För varje objekt som fick någon form av risk enligt GIS-modellen gjordes en expertbedömning för att se om resultaten skulle hålla för en manuell granskning. Därigenom fick man en inblick i de tillämpade GIS-metodernas styrkor och svagheter, men även ett slutligt underlag som är mer moget att tillämpas i verkligheten. Dessa bedömningar gjordes dels av två handläggare med kunskap inom miljöfarlig verksamhet, dels två handläggare med kunskap inom förorenade områden. Bedömning gjordes i ArcGIS genom visuell inspektion av GIS-skikt.
| Riskkod | Förklaring |
|---|---|
| 0 | Ingen risk |
| 3 | Översvämning vid 100 årsflöde |
| 20 | Skred |
| 23 | Översvämning vid 100 årsflöde och skred |
| 100 | Instängda områden vid skyfall |
| 103 | Instängda områden vid skyfall och översvämning vid 100 årsflöde |
| 120 | Instängda områden vid skyfall och skred |
| 123 | Instängda områden vid skyfall, översvämning vid 100 årsflöde och skred |
Examensarbete: Förorenade områdens sårbarhet för klimatrelaterade naturolyckor – Ulrika Westholm
För att undersöka de förorenade områdenas exponering för naturolyckor och dess betydelse för spridning av föroreningar användes en modell med inspiration av Analytical Hierarchy Process (AHP). I modellen tittade man på naturolyckorna översvämning, erosion och ras/skred och föroreningarna som analyserades gjordes utifrån en indelning efter metaller, hydrofila organiska ämnen och hydrofoba organiska ämnen. Ett objekts potentiella bidrag till spridning bedömdes först utifrån vilken av de tre föroreningsgrupperna de tillhör och klassades med 1–3 efter vattenlösligheten av de uppmätta eller bedömda föroreningar som dominerar på objektet. Därefter bedömdes i vilken utsträckning de är exponerade för de tre naturolyckorna. För att identifiera och rangordna de objekt som finns i farozoner för naturolyckor användes ett index baserat på procenten av objektens yta med exponering för översvämning, erosion och ras/skred (exponeringsgrad), och en spridningsfaktor för varje naturolycka.
| Föroreningar | Översvämning | Ras/skred | Erosion | Totalvikt |
|---|---|---|---|---|
| Metaller/halvmetaller | 0,40 | 0,25 | 0,35 | 1 |
| Hydrofila organiska ämnen | 0,40 | 0,25 | 0,35 | 1 |
| Hydrofoba organiska ämnen | 0,10 | 0,30 | 0,60 | 1 |
| Sammanvägda | 0,30 | 0,27 | 0,43 | 1 |
Fråga 4: Föroreningars spridningsförutsättningar?
För att förstå mer hur förutsättningarna ser ut för att föroreningar kan spridas i kontakt med översvämningar och jordrörelser har några metoder delat in föroreningar i olika grupper. Dessa kan framför allt användas vid en platsspecifik bedömning av objektets sårbarhet men kan också inkluderas i riskanalysen eller illustreras i en kartering.
Kalmar, Örebro och Östergötland har delat in föroreningarna i följande grupper, men man har benämnt dem på olika sätt.
Föroreningsgrupper
- Vattentrogna ämnen – följer grundvattnets hastighet och riktning. Sådana föroreningar kan transporteras långt från ursprungskällan eftersom de inte bryts ner eller fastnar. Dessa ämnen skulle transporteras snabbare vid förändringar i grundvattenströmningen.
- Metaller/halvmetaller/tungmetaller – Metaller är vattenlösliga och sprids lätt vid översvämning, såväl som vid markerosion. Spridningen beror dock på flera markrelaterade förhållanden. Föroreningen kan följa vattenriktningen beroende på förmågan att binda till materialet i omkringliggande jord. Även markens pH och redox-förhållanden är avgörande för vissa metallers löslighet.
- Hydrofila organiska ämnen – har hög vattenlöslighet och sprids lätt vid översvämning (exempel klorfenoler). Sådana föroreningar förekommer ofta i områden där oljeprodukter har hanterats. Ämnena lägger sig som en hinna på grundvattenytan och följer vanligen grundvattnets strömningsriktning.
- Hydrofoba organiska ämnen – är fettlösliga och binder starkt till jorden. Exempel på sådana ämnen är vissa PAH:er och klorerade lösningsmedel. Dessa ämnen följer i större utsträckning geologin i området än vattnets riktning. Detta är ett exempel på ett ämne som skulle få en ökad spridning i områden med jordarter som är benägna att bilda torksprickor.
Koppling mellan branschtillhörighet och föroreningsgrupp
I Swecos metod inom projektet Life IP Rich Waters har man kopplat föroreningsproblematik till olika branscher. EBH-databasen innehåller inte alltid uppgifter om vilka föroreningar som förekommer vid ett objekt. Av erfarenhet vet man dock att vissa branscher ofta förknippas med vissa typer av föroreningar. Så länge ett objekt i EBH-databasen har en branschtillhörighet kan man gruppera och få en kartläggning av föroreningsgrupper och objekt i GIS. En sådan analys kan användas som ett komplement till riskklassbedömningen.
| PFAS | |
|---|---|
| Anläggning för farligt avfall | ja |
| Avfallsdeponier – icke-farligt, farligt avfall | ja |
| Avloppsreningsverk | ja |
| Brandövningsplats | ja |
| Elektroteknisk industri | ja |
| Flygplats | ja |
| Fotografisk industri | ja |
| Färgindustri | ja |
| Massa och pappersindustri | ja |
| Textilindustri | ja |
| Verkstadsindustri – med halogenerade lösningsmedel | ja |
