3. Vägledningsmaterial

I det här steget ger vi dig exempel på vägledningsmaterial som du kan använda för att öka din kunskap om hur översvämningar kan påverka förorenade områden och risken för spridning av föroreningar.  

Metodik för inventering av förorenade områden, MIFO-modellen, är en vedertagen praxis som Länsstyrelser och kommuner har använt och använder för att bedöma och jämföra risken för föroreningar. Parametrar som undersöks är till exempel föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, känslighet och skyddsvärde. Modellen ger dock inte stöd i hur man i arbetet med riskklassningen av förorenade områden kan bedöma risker för naturolyckor. I dagsläget finns ingen nationell praxis så det är upp till varje tillsynsmyndighet att avgöra hur naturolyckor, som översvämningar, ras, skred, erosion eller slamströmmar, kan påverka risken för föroreningsspridning.

I avsaknaden av en nationell praxis har därför flera Länsstyrelser och centrala myndigheter tagit fram egna metodstöd och gjort egna GIS-analyser. Här presenteras några av de stöd som har tagits fram och en sammanfattning av likheter och skillnader i metodval.

ÅrFörfattareNamn på rapport
2012Länsstyrelsen ÖrebroKlimatförändringarnas påverkan på förorenade områden
2014Länsstyrelsen ÖstergötlandKlimateffekter och riskklassning av förorenade områden
2016SGIRiskbedömning av förorenade områden med hänsyn till sårbarhet för naturolyckor
2017Länsstyrelsen JönköpingKlimatpåverkan på förorenade områden och miljöfarlig verksamhet
2018ExamensarbeteFörorenade områdens sårbarhet för klimatrelaterade naturolyckor
2019Länsstyrelsen KalmarGIS-studie av klimatförändringarnas påverkan på förorenade områden – länk kommer
2019Länsstyrelsen Stockholm och Västmanland, LIFE IP Rich Waters och SwecoÖversvämningsrisker och konsekvenser vid spridning av markföroreningar
Bilaga 1 Statusbenämningar i EBH-databasen
Bilaga 2 Koppling mellan branschtillhörighet och föroreningsgrupper
Bilaga 3 Översvämmade objekt Arbogaåns avrinningsområde
Bilaga 4 Översvämmade objekt Bällstaåns avrinningsområde
2020Länsstyrelsen Stockholm och Västmanland, LIFE IP Rich Waters och SwecoFördröjningsåtgärder och prioriteringar för att minska flöden i huvudfåran
Tabell 1: Exempel på metodstöd från länsstyrelser och centrala myndigheter om förorenade områden och klimatrelaterade naturolyckor.

Sammanfattning av likheter och skillnader i metodval

Här beskrivs och jämförs några av de frågor och parametrar som beskrivs i metoderna och som kan vara viktiga att förhålla sig till när man gör en GIS-analys.

Fråga 1: Ska man buffra MIFO-objekt och underlag för klimatrelaterade naturolyckor?

Den geografiska förekomsten av ett objekt i EBH-databasen representeras av en koordinat. Hur koordinaten placerats i inventeringen kan variera mellan Länsstyrelser. Den kan ha placerats i mittpunkten på en fastighet eller på en del av fastigheten där man vet att en verksamhet har pågått. För att hantera den geografiska osäkerheten och fånga in det möjliga förorenade området kan man lägga till en buffertzon kring varje enskild koordinat. Detta minskar risken för att ett objekt utesluts om koordinaten inte sammanfaller direkt med ett potentiellt översvämningsområde.

Precis som att det finns osäkerheter i GIS-underlaget för EBH-objekten finns det osäkerheter i underlagen som beskriver områden med risk för översvämning, ras, skred och erosion. Ett streck på kartan motsvarar inte verkliga förhållanden. I stället beskriver de områden där det kan finnas en risk utifrån olika scenarier och förutsättningar. Det kan därför också finnas behov av att buffra områden som beskriver naturolyckor.

Jämförelse

Det skiljer sig åt mellan metoderna om det görs en buffring av objekten eller inte. Majoriteten gör en buffring men det är olika vilket avstånd som används – en metod buffrar med 50 meter och ett par andra metoder använder 100 meter. Ingen av metoderna beskriver eller för ett resonemang kring valet av buffertzon. Att man ska buffra punkten är bra för att ge en mer korrekt bild av det verkliga potentiellt förorenade området. Hur mycket man ska buffra med får respektive myndighet avgöra. 

För att fånga in osäkerheten kopplat till underlagen för klimatrelaterade naturolyckor har en metod valt att buffra vattendraget med 100 meter. En annan har valt en zon på 25 meter som definieras som områden med risk för initialskred runt sjöar och vattendrag. Ungefär hälften av metoderna har inte gjort en buffring av dessa underlag.


Fråga 2: Vilka klimatrelaterade olyckor bör man analysera?

Översvämning vattendrag

Alla metoder har använt underlag som visar översvämning vid vattendrag men det finns skillnader i vilken nivå som man har utgått ifrån. Örebro, som gjorde sin analys 2012 vilket var innan det fanns en översvämningskartering, använde 100 meter från ett vattendrags normalflöde som ett sätt att illustrera en översvämning. Östergötland använde underlaget ”svämplan” vilket visar en höjning av alla vattendrags vattennivå med 1,5 meter Kalmar och Jönköping använde en översvämningssituation med 100 års återkomsttid medan examensarbetet även använde ett beräknat högsta flöde.

Översvämning lågpunkter och kust

Jönköping och Kalmar använde en lågpunktkartering för att bedöma vilka förorenade områden som skulle kunna påverkas av skyfall. Kalmar, som är ett kustlän, analyserade även risken för översvämning vid havsnivåhöjningar.

Jordrörelser

Alla metoder analyserade risken för skred. Örebro, Sweco och examensarbetet tittade även på ras. Östergötland och examensarbetet analyserade risken kopplat till erosion. Jönköping beskrev flera andra klimateffekter som kan vara intressanta att titta på men som de inte tog med i analysen. Det handlade om till exempel stigande grundvattennivåer, uppsprickning av mark till följd av torkning och förändrade tjälperioder.


Fråga 3: Beräkna risken för spridning, hur kan man göra?

Flera metoder har tagit fram egna modeller för att beräkna var det kan finnas störst risk för föroreningsspridning kopplat till naturolyckor.

En fråga som man behöver ta ställning till i analysen är vilka EBH objekt som ska inkluderas. Ska man analysera alla riskklassade objekt eller fokusera på dem med högst riskklass enligt MIFO-inventeringen? Tre metoder, Örebro, Jönköping och Sweco valde att fokusera på dem med riskklass 1 och 2. Östergötland inkluderade objekt med riskklass 2 och 3 och Kalmar analyserade endast riskklass 2-objekt. Examensarbetet tittade på alla objekt. Jönköping valde även att titta på Miljöfarliga verksamheter A och B, Sevesoanläggningar B, vindkraftverk och täkter.

Efter analysen valde två län, Kalmar och Östergötland, att klassa upp ett antal objekt från riskklass 2 till 1.

Här beskrivs kortfattat tre olika metoder som använts för att beräkna risken. Mer information finns i respektive rapport.

Örebro

Objekt i EBH-stödet som ligger inom 100 meter från ett vattendrag analyserades (utifrån vattendrag i fastighetskartan). För att få ett prioriteringsunderlag för vidare myndighetsarbete bedömde man fem olika riskfaktorer för varje objekt. Därefter summerade man riskerna till en sammanvägd riskfaktor som kan användas som prioriteringsverktyg i det framtida arbetet med förorenade områden.

Följande fem riskfaktorer bedömdes för varje objekt från mycket låg risk till stor risk:

  1. Risk för skred eller ras (fysisk spridning av stora massor material)
  2. Risk för översvämning
  3. Risk för förhöjt vattenstånd (ökad spridning till ytvatten via grundvatten samt förändrade redoxtillstånd)
  4. Grad av förorening (förekomst av förorening inom objektet)
  5. Typ av förorening. 1: dioxiner, PCB och PAH; 1,5: organiska ämnen med mycket hög vattenlöslighet (exempelvis klorfenoler); 2: halvmetaller och metaller
  • 0,25 = mycket låg risk
  • 1 = låg risk
  • 2 = måttlig risk
  • 3 = stor risk

Östergötland

I arbetet identifierade man 78 objekt med riskklass 2- och 3-objekt som ligger under VM-Hymo Svämplan. Sex objekt som representerade flera olika branscher fördelade inom länet valdes ut för bedömning om behov av omklassning. För varje objekt gjorde man en egen bedömning utifrån föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar, känslighet och skyddsvärde. Ett objekt fick en höjning av riskklassen när hänsyn togs till klimateffekterna. Se tabell 1.

ObjektRiskklass innanRiskklass efterKommentarer jämfört med ursprunglig riskklassning
Ekenäsverkstan22Ökad risk för spridning pga kraftigare regn, erosion.
Tannefors Färgeri AB O.J. Pettersson22Ökad risk för spridning pga ökad nederbörd, fluktuerande grundvattennivåer.
Såg, Lakvik21Ökad risk för spridning pga ökad nederbörd, översvämning och erosion.
Annsjöns sågverk22Ökad risk för spridning pga ökad nederbörd, nederbörd, översvämning.
Skjutbana, BjärkerydBKL 3BKL 3Ökad risk för spridning pga ökad nederbörd, översvämning.
Linnafors Pälsfärgeri22Ökad risk för spridning pga ökad nederbörd, översvämning.
Tabell 2. Sammanställning av riskklassade objekt, innan och efter hänsyn till klimateffekter.

Jönköping

I Jönköping gav man olika typer av översvämning och skred en riskkod. Se tabell 2. Om ett område påverkades av till exempel skyfall fick det riskkod 100. Om det låg inom ett område med risk för skred fick det riskkod 20, osv. Därefter har dessa lagts samman med varandra och den totala summan (riskkod) är resultatet av vilka risker som förekommer inom området För varje objekt som fick någon form av risk enligt GIS-modellen gjordes en expertbedömning för att se om resultaten skulle hålla för en manuell granskning. Därigenom fick man en inblick i de tillämpade GIS-metodernas styrkor och svagheter, men även ett slutligt underlag som är mer moget att tillämpas i verkligheten. Dessa bedömningar gjordes dels av två handläggare med kunskap inom miljöfarlig verksamhet, dels två handläggare med kunskap inom förorenade områden. Bedömning gjordes i ArcGIS genom visuell inspektion av GIS-skikt.

RiskkodFörklaring
0Ingen risk
3Översvämning vid 100 årsflöde
20Skred
23Översvämning vid 100 årsflöde och skred
100Instängda områden vid skyfall
103Instängda områden vid skyfall och översvämning vid 100 årsflöde
120Instängda områden vid skyfall och skred
123Instängda områden vid skyfall, översvämning vid 100 årsflöde och skred
Tabell 3. Förklaring av använda riskkoder.

Examensarbete: Förorenade områdens sårbarhet för klimatrelaterade naturolyckor – Ulrika Westholm

För att undersöka de förorenade områdenas exponering för naturolyckor och dess betydelse för spridning av föroreningar användes en modell med inspiration av Analytical Hierarchy Process (AHP). I modellen tittade man på naturolyckorna översvämning, erosion och ras/skred och föroreningarna som analyserades gjordes utifrån en indelning efter metaller, hydrofila organiska ämnen och hydrofoba organiska ämnen. Ett objekts potentiella bidrag till spridning bedömdes först utifrån vilken av de tre föroreningsgrupperna de tillhör och klassades med 1–3 efter vattenlösligheten av de uppmätta eller bedömda föroreningar som dominerar på objektet. Därefter bedömdes i vilken utsträckning de är exponerade för de tre naturolyckorna. För att identifiera och rangordna de objekt som finns i farozoner för naturolyckor användes ett index baserat på procenten av objektens yta med exponering för översvämning, erosion och ras/skred (exponeringsgrad), och en spridningsfaktor för varje naturolycka.

FöroreningarÖversvämningRas/skredErosionTotalvikt
Metaller/halvmetaller0,400,250,351
Hydrofila organiska ämnen0,400,250,351
Hydrofoba organiska ämnen0,100,300,601
Sammanvägda0,300,270,431
Tabell 4. Expertviktning av naturolyckor efter betydelse för spridning av föroreningar utifrån vattenlöslighet (riskfaktor för utlakning)

Fråga 4: Föroreningars spridningsförutsättningar?

För att förstå mer hur förutsättningarna ser ut för att föroreningar kan spridas i kontakt med översvämningar och jordrörelser har några metoder delat in föroreningar i olika grupper. Dessa kan framför allt användas vid en platsspecifik bedömning av objektets sårbarhet men kan också inkluderas i riskanalysen eller illustreras i en kartering.

Kalmar, Örebro och Östergötland har delat in föroreningarna i följande grupper, men man har benämnt dem på olika sätt.

Föroreningsgrupper

  • Vattentrogna ämnen – följer grundvattnets hastighet och riktning. Sådana föroreningar kan transporteras långt från ursprungskällan eftersom de inte bryts ner eller fastnar. Dessa ämnen skulle transporteras snabbare vid förändringar i grundvattenströmningen.
  • Metaller/halvmetaller/tungmetaller – Metaller är vattenlösliga och sprids lätt vid översvämning, såväl som vid markerosion. Spridningen beror dock på flera markrelaterade förhållanden. Föroreningen kan följa vattenriktningen beroende på förmågan att binda till materialet i omkringliggande jord. Även markens pH och redox-förhållanden är avgörande för vissa metallers löslighet.
  • Hydrofila organiska ämnen – har hög vattenlöslighet och sprids lätt vid översvämning (exempel klorfenoler). Sådana föroreningar förekommer ofta i områden där oljeprodukter har hanterats. Ämnena lägger sig som en hinna på grundvattenytan och följer vanligen grundvattnets strömningsriktning.
  • Hydrofoba organiska ämnen – är fettlösliga och binder starkt till jorden. Exempel på sådana ämnen är vissa PAH:er och klorerade lösningsmedel. Dessa ämnen följer i större utsträckning geologin i området än vattnets riktning. Detta är ett exempel på ett ämne som skulle få en ökad spridning i områden med jordarter som är benägna att bilda torksprickor.
Tabell 5. Antagen spridningsmekanism för föroreningsgrupper i Swecos rapport (Projekt LIFE IP Rich Waters)
Bild 1: Föroreningsgrupper illustrerade i Länsstyrelsen Stockholms webb-GIS (projekt LIFE IP Rich Waters)

Koppling mellan branschtillhörighet och föroreningsgrupp

I Swecos metod inom projektet Life IP Rich Waters har man kopplat föroreningsproblematik till olika branscher. EBH-databasen innehåller inte alltid uppgifter om vilka föroreningar som förekommer vid ett objekt. Av erfarenhet vet man dock att vissa branscher ofta förknippas med vissa typer av föroreningar. Så länge ett objekt i EBH-databasen har en branschtillhörighet kan man gruppera och få en kartläggning av föroreningsgrupper och objekt i GIS. En sådan analys kan användas som ett komplement till riskklassbedömningen.

PFAS
Anläggning för farligt avfallja
Avfallsdeponier – icke-farligt, farligt avfallja
Avloppsreningsverkja
Brandövningsplatsja
Elektroteknisk industrija
Flygplatsja
Fotografisk industrija
Färgindustrija
Massa och pappersindustrija
Textilindustrija
Verkstadsindustri – med halogenerade lösningsmedelja
Tabell 5. Ett exempel på några branscher som har knutits till föroreningsgruppen PFAS. Kopplingen är baserad på ett underlag från Länsstyrelsen i Stockholm. Rapport: Översvämningsrisker och konsekvenser vid spridning av markföroreningar – arbetsmetodik GIS och metod för användning av information från EBH-databasen.
Tabell 6. Potentiellt förorenade områden i Arbogaåns avrinningsområde som översvämmas under ett 100-års regn summerade efter bransch samt riskklass. Rapport: Översvämningsrisker och konsekvenser vid spridning av markföroreningar – arbetsmetodik GIS och metod för användning av information från EBH-databasen